Män tänker - Kvinnor skvallrar

Radioprogrammet "The Young Turks" är något jag ser på varje dag, och ofta länkar till i min blogg. Men en sak stör jag mig rejält på, och det är att de alltid ska ha en massa skvaller. Jag prenumererar på deras videos för på grund av politiken. Jag är väldigt intresserad av amerikansk politik. Men hälften av deras videos handlar om värdelöst kändisskvaller och "roliga" små nyheter. Om jag vill ha politiken måste jag även ta skvallret när jag prenumererar. Jag önskar de kunde dela upp det i två delar.

Det finns vanligtvis fyra män som pratar. Cenk är programledaren. Han har två bisittare då och då som pratar politik med honom. Och i kontrollrummet sitter JR Jackson, som yttrar sig när det kommer till sport. Det är alltså tre män som pratar politik, och en som pratar sport.

Men så fort det handlar om meningslöst, ointressant, ointelligent kändisskvaller och värdelösa små "roliga" nyheter är det en kvinna vid namn Ana som håller i trådarna. Hon är aldrig med och pratar politik. Och när Ana inte är där och pratar politik tar man in en annan kvinna som jag inte kan namnet på. Men så fort det handlar om skvaller är det en kvinna som tar över. Kvinnor på den showen är aldrig med och diskuterar politik.

Så fort det börjar handla om politik byter man ut kvinnorna mot män.
Jag önskar det kunde handla endast om politik, och att kvinnor fick vara med. Jag avskyr att behöva prenumerera på det senaste angående Lindsay Lohan när jag bara vill veta hur G20-mötet fortskrider.

Kvinnor skvallrar.
Män diskuterar politik.

Kommentarer
Postat av: Lovis

Eeeeh, då är jag väl man då.. O_O

2009-04-04 @ 23:10:34
URL: http://livetenligtlovis.blogg.se/
Postat av: Pelle

Jo, TYT bekräftar den stereotypen, och jag tror att det dessutom är skvallret med Ana K som har varit den stora publikmagneten som har blivit en inkörsport för tittarna in till de substantiella delarna.



Till deras försvar: Bisittarna hör till samma vänkrets med (snudd på) unga män, urvalet av kvinnliga studiotekniker är magert och TYT promotar gärna Ellen och Rachel Maddow, dyrkar Ariana Huffington och intervjuar prominenta och obskyra kvinnor.



De är befriande ärliga om att deras kändisskvaller befäster den plastkultur som de gärna kritiserar. Cenk kläcker ur sig hårresande manschauvinistiska klichéer mellan varven, det är hans skönhetsfläckar, men de får normalt inte stå oemotsagda.



2009-05-08 @ 15:25:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0