Hej då, Scribble Jam
I augusti hålls vanligtvis Scribble Jam - världens förmodligen största hiphop-festival. Scribble Jam har varit platsen där artister tävlar mot varandra inom hiphoppens olika element, och självklart har freestylingen varit huvudfokus. Man kan säga att det var hiphop-OS.
Men nu är det slut, och 2008 var sista året för Scribble Jam.
Det är inte längre relevant. Kanske för att det var ett sätt för oetablerade artister att synas. Ett sätt att få ut sitt namn och skapa lite hype. Det är något som helt enkelt inte längre behövs nu när internet gör det så lätt.
Men innan MySpace, iTunes och Spotify var Scribble Jam en samlingsplats för okända rappare som ville skapa sig ett namn. Freestyling har aldrig legat mig varmt om hjärtat, men jag kan ändå finna det underhållande. Bara man tar det för vad det är - ytliga dissar och småvitsiga skämt.
År 2000 hette vinnaren Sage Francis. Året innan hade han redan vunnit Superbowl Battle. I keps, peruk, solglasögon och Metallica-t-shirt kom den vita, konstiga, okända poeten från Rhode Island och ägde hela undergroundscenen verbalt på deras egen hemmaplan. Sage gillade aldrig freestyleattityden. Han gav inget för alla bögskämt och rimmande mammadissar. Ändå vann han.
Det var början på något stort. Anticon plockade upp Sage Francis och hjälpte honom släppa ett av de mest legendariska indiehiphop-släppen - Personal Journals. Sage Francis, som föredrog spoken word och poetry slams framför barnslig freestyling, slog under en show sönder bucklan han vann på Scribble Jam. Mitt på scenen. Framför publiken.
Och därför uppmärksammar jag att Scribble Jam - ett evengemang som hjälpte en av mina favoriter - nu inte längre existerar. Sorry till alla 95% av läsare som inte kunde bry sig mindre om hiphop. ;)
Sage - specialist på att avsluta motståndarens lines.
Men nu är det slut, och 2008 var sista året för Scribble Jam.
Det är inte längre relevant. Kanske för att det var ett sätt för oetablerade artister att synas. Ett sätt att få ut sitt namn och skapa lite hype. Det är något som helt enkelt inte längre behövs nu när internet gör det så lätt.
Men innan MySpace, iTunes och Spotify var Scribble Jam en samlingsplats för okända rappare som ville skapa sig ett namn. Freestyling har aldrig legat mig varmt om hjärtat, men jag kan ändå finna det underhållande. Bara man tar det för vad det är - ytliga dissar och småvitsiga skämt.
År 2000 hette vinnaren Sage Francis. Året innan hade han redan vunnit Superbowl Battle. I keps, peruk, solglasögon och Metallica-t-shirt kom den vita, konstiga, okända poeten från Rhode Island och ägde hela undergroundscenen verbalt på deras egen hemmaplan. Sage gillade aldrig freestyleattityden. Han gav inget för alla bögskämt och rimmande mammadissar. Ändå vann han.
Det var början på något stort. Anticon plockade upp Sage Francis och hjälpte honom släppa ett av de mest legendariska indiehiphop-släppen - Personal Journals. Sage Francis, som föredrog spoken word och poetry slams framför barnslig freestyling, slog under en show sönder bucklan han vann på Scribble Jam. Mitt på scenen. Framför publiken.
Och därför uppmärksammar jag att Scribble Jam - ett evengemang som hjälpte en av mina favoriter - nu inte längre existerar. Sorry till alla 95% av läsare som inte kunde bry sig mindre om hiphop. ;)
Sage - specialist på att avsluta motståndarens lines.
Kommentarer
Postat av: A
Best blogg eva. Framför allt det om Sage. Har aldrig heller fastnat för freestyles och battles och jag skulle ALDRIG lyssna på någon bara för att han/hon är en skicklig battlerappare. Hatar också att så mnga envisas med tt ha med battle-rap på plattorna de släpper. Känns som helt fel ställe för sånt.
Sage´s battle-historia är dock fantastisk och förtjänar att berättas. Personal Journals är dessutom det bästa albumet jag haft nöjjet att lyssna på, och alla med något intresse för musik bör kolla in den.
Har f.ö en bit från Mullet som SMS-signal. It was the boom-boom-bap that got me.
Postat av: A2K
Näh, det här var väldigt illa! Freestyle rap när den är som tungast...
Trackback
