Att skämta och tragedier
Jag är en av dem som tycker det är OK att skämta om allt. De enda gränserna jag har handlar om inför Vem man skämtar. Till exempel, om en mamma förlorat sitt barn är det inte god ton att dra ett skämt om döda foster för henne.
Däremot anser jag det vara OK att skämta om döda foster, utvecklingsstörda, bögar, svältande barn, våldtäkter, religion, förintelsen, döda människor och andra tragiska incidenter. Tyvärr håller vissa högre krav på politiskt korrekthet. Det är dessa personer som till exempel tycker Retarded Policeman (där en kille med downs syndrom spelar en utvecklingsstörd polis). Man tycker det är fel att skratta åt hans tillstånd. Jag tycker det är helt rätt, och det är faktiskt fel att ignorera honom endast pga hans tillstånd. DET är den riktiga diskrimineringen.
Nyligen såg jag det här klippet. Det handlar om ett par svarta idrottsmän som försvunnit till havs. Jag droppade en skämtsam och rasistisk kommentar om hur "this is why black people don't go camping". Och folk reagerade starkt. Delvs för att det var rasstereotypt, dels för att det var angående en färsk tragedi (som om lite tid gör det mer OK att skämta).
Vad man dock inte reagerar på är hur radioprogrammet (The Young Turks) och många andra nyhetskanaler tjänar pengar på den här tragedin genom att rapportera den som underhållning. För det är precis vad som görs. Det finns inget riktigt nyhetsvärde i såna här rapporter. Det handlar bara om att underhålla och få tittar- och lyssnarsiffror.
Så vad är värst - att skämta och en tragedi eller att tjäna pengar på en tragedi? Och varför är vi så avtrubbade att vi anser det vara helt OK att Aftonbladet snaskar och gottar sig i tragiska fall som Engla och nu senast försvunne Jimmie?
He's the retarded policeman! (med sina riktiga föräldrar)
Däremot anser jag det vara OK att skämta om döda foster, utvecklingsstörda, bögar, svältande barn, våldtäkter, religion, förintelsen, döda människor och andra tragiska incidenter. Tyvärr håller vissa högre krav på politiskt korrekthet. Det är dessa personer som till exempel tycker Retarded Policeman (där en kille med downs syndrom spelar en utvecklingsstörd polis). Man tycker det är fel att skratta åt hans tillstånd. Jag tycker det är helt rätt, och det är faktiskt fel att ignorera honom endast pga hans tillstånd. DET är den riktiga diskrimineringen.
Nyligen såg jag det här klippet. Det handlar om ett par svarta idrottsmän som försvunnit till havs. Jag droppade en skämtsam och rasistisk kommentar om hur "this is why black people don't go camping". Och folk reagerade starkt. Delvs för att det var rasstereotypt, dels för att det var angående en färsk tragedi (som om lite tid gör det mer OK att skämta).
Vad man dock inte reagerar på är hur radioprogrammet (The Young Turks) och många andra nyhetskanaler tjänar pengar på den här tragedin genom att rapportera den som underhållning. För det är precis vad som görs. Det finns inget riktigt nyhetsvärde i såna här rapporter. Det handlar bara om att underhålla och få tittar- och lyssnarsiffror.
Så vad är värst - att skämta och en tragedi eller att tjäna pengar på en tragedi? Och varför är vi så avtrubbade att vi anser det vara helt OK att Aftonbladet snaskar och gottar sig i tragiska fall som Engla och nu senast försvunne Jimmie?
He's the retarded policeman! (med sina riktiga föräldrar)
Kommentarer
Postat av: A-palle
Jag håller med Bleunt! :D
Postat av: Rickard
Word. Man kan skämta om allt, det är bara osäkra och barnsliga människor som ska ha en åsikt emot allt bara.
Trackback
