14-åringen och Gud
Det är nog bra att hon raderade sitt konto efter att hon publicerats. Annars hade jag slösat tid och stolthet på att försöka tala vett i en 14-åring. En 14-åring som tydligen inte riktigt fattat vad det betyder att inte tro på gud. Jag undrar hur många som tror att alla ber till gud "för säkerhets skull". Men även om jag trodde på gud skulle jag inte be till honom. Det känns jävligt oförskämt så länge man ber för sig själv.
Kan ju slänga in en fråga till mina läsare: Har du nånsin bett till gud?
När Brynäs spelade mot MoDo i SM-finalen 1999 bad jag till gud "för säkerhets skull". Jag var 13 år gammal, och brydde mig tydligen om både sport och gud på den tiden. Ja, herrejösses alltså. Det är nog enda gången jag minns att jag ens försökt kommunicera med gud eller något liknande. Jag minns det starkt än idag för jag kommer ihåg att jag skämdes över att jag gjorde det, kände mig så dum. Men jag har gjort den fler gånger, men det där var den sista. Och det funkade, Brynäs vann.
Förresten, en präst svarade på lunarstormanvändarnas frågor igår. Jäklar vilka tuffa frågor. "Är det kul att vara präst?". Den svåraste var väl "om gud finns, varför finns det då så mycket lidande i världen?". Det är ju en softball det också, vanligaste och mest uttjatade frågan som man redan kan svaret utantill på. -_-
Jag vet, det är Lunarstorm. Jag ska hålla käft.
Du borde följa mitt exempel och ta bort ditt konto, och sedan sky lunarstorm som pesten, seriously, det är bara deprimerande och irriterande.
Jag har nog bett till gud lite sådär fånigt när jag var liten någon gång, men det funkade aldrig.
Om den kristna guden nu finns så är han ändå ingen jag vill tillbe, han verkar ju ha jävligt kasst självförtroende om han vill att hela världen ska gå runt och dyrka honom hela tiden, och absolut inte tro på något annat än honom.
Jag sa "gud jag vill ha tillbaka min mamma" nån gång efter hon gick bort när det kändes som jobbigast, men då bad jag inte till gud. Det är ju nåt man säger bara. Jag bad inte gud att få henne tillbaka, jag sa helt enkelt vad jag ville, och i vårt språk så finns det ganska mycket religiös terminologi, och gud slinker lätt in i meningar.
Det är som när man säger "gud vad god den här maten var", man sitter ju inte och pratar med gud och berättar för honom att maten var god, det är bara ett uttryck.
"Du borde följa mitt exempel och ta bort ditt konto"
Fast jag är en attention whore som gillar att promota min blogg på klotterplanket. ;( Fast å andra sidan är det nog helt fel målgrupp. Tips på bättre sajter?
Hur ogenomtänkt är ett 100-ord-inlägg om den som skriver det känner att han/hon måste fly fältet omedelbart efter att det publicerats?
Bleunt: Heeelgon!
Haha, nej, jag vet faktiskt inte. :(
Haha, Helgon är skit. Har ju inga användare. Det är typ samma människor på planket hela tiden. :p
Nej, det finns inga sköna communities längre. Allt är avgränsat nu. Man pratar bara med folk man redan känner på sidor som Facebook. Man lär inte känna nya längre.
1. Henrik; jag kan tänka mig att särskilt som 14-åring så kan det vara svårt att förutse precis hur otrevliga människor kan vara. Jag vill minnas från min tid där att det var mer regel än undantag att det haglade förolämpningar (eller rättare sagt, saker som var TÄNKTA som förolämpningar. På gott och på ont var de sällan särskilt duktiga på det).
2. Bleunt; Gud har pratat med mig en gång, räknas det? ;-) Seriöst alltså, jag vaknade upp och var säker på att Gud pratade med mig och gav mig order att sätta mig i bilen och köra till Nybro (ungefär 8 mil), och rädda ICA Kvantum från nazister. Det riktigt skojiga var att han meddelade mig detta genom att "uppmärksamma" mig på vissa ord i titlar på böcker som låg lite överallt i mitt rum, och vissa ord i musiken jag spelade. Oh, och det fanns inga nazister heller. Iaf inte där. Och McDonalds hade ingen frukost åt mig heller sedan.
Efteråt har jag listat ut att det bara var en form av "mara", dvs när jag inte vaknar riktigt helt och hållet utan fortfarande drömmer till viss del. Oftast varar de dock endast max någon minut eller två. Fast jag antar att hela "Gud har valt mig"-grejen gjorde det lite mer tilltalande att fortsätta drömma. ;-)
En liten rolig grej dock är att jag faktiskt ett par år senare flyttade hit till Nybro. Gud kanske finns trots allt? ;-)
bleunt: Ja, helgon är nog inte det bästa stället, det finns många medlemmar, men det är bara samma som hänger på planket hela tiden, trist är det. Det enda stället där jag lär känna lite nya människor ibland nu är nog last.fm, eller ja, det är där man pratar lite med folk åtminstone.
Det är sanslöst många av de där 100 ord-tyckarna som raderar sina konton så fort de blivit publicerade. Men förhoppningsvis har de väl lärt sig en läxa? Det är jobbigt att stå för sina åsikter ibland!
Skulle inte du gilla sånt som www.YouThink.com? Där handlar det BARA om att tycka saker och argumentera. HELA tiden. Den är ju förvisso på engelska... Finns det några svenska communityn längre? Flashbacks forum? ;D
Själv orkar jag inte med att lära känna folk längre. Om jag använder en sajt som last.fm eller deviantart så är det inte för att lära känna folk i all fall.
Mina konversationer med Gud sträckte sig aldrig längre än: om du inte får den här dörren att öppna sig inom en minut så finns du inte. (Jag hade en fallenhet för att bli utelåst när jag gick i mellanstadiet) Men dörren förblev oöppnad. Varje gång.
Jag kom också att tänka på FB forumet? Är iofs aldrig inne där själv men ..
Jag bad till "gud" förut, men Djurgården gjorde ändå inga mål ... så jag tog till mig den bistra sanningen att det finns ingen gud, och det är en sanning som fortfarande inte har blivit motbevisad.
Tänkte på dig när jag kollade veckans postsecret.com. Första "hemlighet" den här veckan är en bild på en amerikansk soldat och texten lyder:
I'm scared my husband won't come home because I don't believe in God
(Vet inte hur länge bilderna ligger kvar men här: http://tinyurl.com/pscomehome)
Hur kan man inte tro på Gud, och samtidigt vara rädd för att han/den/det ska kunna påverka ens omgivning/liv/framtid?
Det får mig att tro att hon helt enkelt tror på fel gud. Men så är det väl inte. Hon är väl en extremt agnostist ateist. Eller så är det en troende som vill göra en poäng. Men ja, konstigt är det ju. Mycket konstigt. Hon borde fundera över hur ateistisk hon egentligen är. Och tänka på att även troende och deras anhöriga dör i krig.
