Svininfluensan?
Nu tar jag mig friheten att svara på den här kommentaren du skrev på min blogg för typ 1 månad sedan. Bättre sent än aldrig.. ;P
"Ja, vi MÅSTE ju inte studera ihop en utbildning så att vi slipper leva på bidrag sen... Nej, en utbildning är obligatoriskt i praktik. Utan gymnasiekompetens kommer man ingenstans. Och alla skaffar inte gymnasiekompetens i åldern 16-18. Andra blir tvungna att plugga upp betygen på Komvux.
Och även om det Var helt och hållet valfritt att utbilda sig eller inte - vad spelar det egentligen för roll?"
Grejen jag försökte poängtera är att det faktiskt är självvalt om än nödvändigt. Bidrag är varken självvalt eller nödvändigt för framtiden.
Och jo, jag har själv ingen gymnasiekompetens och har misslckats med mina senare försök till betyg.
"Till skillnad från bidragstagare?"
Ja. Som bidragstagare får man den exakta hyran. Varken mer eller mindre. Är du inneboende delas alla räkningar med den eller de du bor hos. Du får alltså aldrig mer pengar för att du bor billigare. En student får fortfarande hela beloppet oavsett hur många studenten delar lägenhet med eller hur hög inkomst de har.
"Föräldrar har inget ekonomiskt ansvar för en son/dotter över 20 (eller 21?). Bidragstagare förväntas Inte att leva på sina föräldrar, det är helt fel. Och studielån är ett LÅN, socialbidrag är något du slipper betala tillbaka så låt oss inte jämföra dem."
Enligt lag kanske, men så ser inte verkligheten ut. Bor du kvar hemma som 21-åring och måste söka bidrag får du inget eftersom dina föräldrar anses kunna försörja dig. Precis som de anser att din sambo ska göra det fastän lagen egentligen inte säger så.
"Ja, TACK loch lov!"
Ja, det är bra. Men det är inte bara det. Du måste redovisa hela ditt liv och i stort sätt be om att få pengar. Det är fruktansvärt förnedrande.
"Det stämmer ju helt enkelt inte."
Faktum är att det gör det. På helgerna får du självklart resa, men inte veckodagar. Man ska stå till arbetsmarknadens förfogande och AMS och Soc anser inte att man gör det om man inte befinner sig i sitt eget län.
"TACK och lov!"
Ja, men en student kan ha besparingar och dylikt. Därav skillnaden.
"CSN-lån kan du pausa. Skulder likaså. Internet och telefon kan jag hålla med om att man borde se som obligatoriskt, men samtidigt vet jag att pengarna man får räcker till det."
Du kan inte alls "pausa". Du kan minska inbetalningarna. Men aldrig pausa.
"Det är dubbelt så mycket än jag får, och jag jobbar... Lyx!"
Det är en inkomst räknad på två, inte en.
"Det var en dyr hyra. Varför bor du så dyrt?"
Jag bor i en tvåa som jag har blivit tilldelead. Hade inte så mycket annat val. Dessutom är det den billigaste tvåan du kan hyra hos Örebros största bostadsföretag. Och det var enda företaget jag kunde få lägenhet hos. Samt att om jag skulle flytta till något billigare får jag ju inte mer pengar över.
"200kr på en månad?! Det skulle jag klara mig på i 4 månader."
Det är ungeför vad jag spenderar på telefonsamtal, ja.
"Jag och min sambo har bara hälften av det att leva på... Och då lever vi ändå ganska gott. Vi köper all den mat vi vill köpa, och har även råd med ett par tv-spel i månaden. Nej, jag ska komma och bo med dig och lära dig leva som en student. ;)"
Jag har en 2-åring. Det kostar jävligt mycket mer än en vuxen person. Blöjor och kläder går åt hela tiden.
Och jag kan leva som student, jag har själv gjort det. Och då levde jag bättre än nu eftersom jag kunde spendera pengar på mig själv då och då, nu går allt till lillen. ;)
Dessutom tillkommer fler oväntade utgifter när man har barn. Saker som går sönder som man behöver, bilbarnstolar (annars skulle jag aldrig kunna åka bil med min särbo om vi ska någonstans), matstolar och nu har han precis vuxit ur spjälsängen (eller mer lärt sig klättra ur den) så nu behövs en säng med mindre avstånd till golvet. :P
"att det faktiskt är självvalt om än nödvändigt"
Är inte det en oxymoron?
"Enligt lag kanske, men så ser inte verkligheten ut."
O_o
"Det är fruktansvärt förnedrande."
Inte då.
"På helgerna får du självklart resa, men inte veckodagar."
Källa?
"Det är en inkomst räknad på två, inte en."
Jag vet. Det är ändå mycket.
"Blöjor och kläder går åt hela tiden."
Jag vet. Tycker ändå det är mycket.
"Och då levde jag bättre än nu eftersom jag kunde spendera pengar på mig själv då och då, nu går allt till lillen. ;)"
Ja, det är ju valet du gjort. Det kallas att vara mamma. Ditt liv är hans i några år nu.
Mer ambitiöst än så tänker jag inte svara, eftersom det var så väldigt längesen jag skrev kommentaren. Men det verkar som om du gnäller på att vara mamma, inte att leva på bidrag. Alla dina argument utgår från att du är mamma.
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1571014/obama-vill-aterinfora-militardomstolarna-i-guantanamo
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article5162348.ab
Det skrivs fortfarande om den, faktiskt. Så sent som i går var där en halvsida om den i den lokala morgontidningen. :P
