bleunt - för ditt eget bästa

En spelskribents jobb är att informera oss om vilka spel som är bra. De ska hjälpa oss att se förbi utgivarnas marknadsföring, och tala om vilka spel som är värda att köpa och vilka som är mindre värda. Utan spelskribenterna skulle spel med störst marknadsföringsbudget ha ett alldeles för stort övertag, och spel med mindre budget skulle inte få någon uppmärksamhet alls. Riktigt bra kritik från spelmedia är ingen garanti för framgång, men det är ändå väldigt viktigt för de mindre spelen. Hur många av oss hade uppmärksammat Braid om inte spelskribenterna gjort sitt jobb och hyllat det?

Men det räcker inte bara med ett bra betyg. Det är som sagt ingen garanti för framgång. Man måste marknadsföra det också. Prata om det. Visa upp det. Låta det ta utrymme i utbudet. Här misslyckades speljournalisterna brutalt förra året. 2009 var året då speljournalistiken enligt mig svek konsumenterna, såväl som de mindre utvecklarna. Det fanns alldeles för många exempel där man bara gjorde halva jobbet. Man hyllade ett spel med toppbetyg, för att sedan ignorera det totalt.

I stället för att prata mest om de spel man givit högst betyg, valde man att bara prata om spel som hade mest hype och marknadsföring kring sig. I stället för spel som Little King’s Story, LostWinds 2, Swords & Soldiers och Boom Blox: Bash Party, valde man att prata om Halo: ODST, Borderlands, Prototype Brutal Legend och Tekken 6 – trots att de fått sämre betyg. Det är dessutom nästan alltid Wii-spel som glöms bort, vilket resulterar i att intrycket blir att Wii inte har några bra titlar, vilket i sin tur resulterar i att fler Wii-spel glöms bort bara för att ingen har intresse för Wii.

Det är ungefär samma skit som att ett bärbart spel ALDRIG kan vinna Game of The Year – trots att Chinatown Wars fick fullt av perfekta tior och toppbetyg av kritker. I stället nomineras spel som Left 4 Dead 2 av Spike TV VGA's, trots att de inte fått samma hyllningar.

I podcasts som EpicBattleCry, Invisible Walls och även svenska exempel som Spelradion – varför pratar man inte om spelen som är bäst? Varför knuffar man undan dem i förmån för större titlar som inte är lika bra enligt kritikerna själva? Är det inte spelskribenternas ansvar att berätta om de här mindre men skitbra titlarna som faktiskt behöver deras hjälp för att nå ut? Pratar och skriver man bara om de större och hypade spelen för att det helt enkelt är de spelen som drar läsare och lyssnare? Har spelmedias röster inte ett ansvar gentemot oss och mindre utvecklare när det kommer till att informera om vilka spel som är bäst – inte bara vilka spel som är mest hypade?

2010 vill jag se förändring. Då vill jag att man ger MEST uppmärksamhet till de BÄSTA spelen – oavsett vilken konsol de kommer till och vilken marknadsföringsbudget de har.

Prenumerera på bloggen