bleunt - för ditt eget bästa

I USA är det mycket angående homoäktenskap just nu, men det är ännu en lång väg att gå. Både Obama och McCain sätter sig emot samkönade äktenskap, och nationen är emot det rent generellt. Kommer det vända? Såklart. Är det tillåtet här i Sverige? Nej, konstigt nog inte. Eller?
Varför? För att våra homosexuella inte är religiösa nog att vilja få det igenom, kanske? Vad vet jag. Vill homosexuella i Sverige gifta sig med varandra? Är det en viktig fråga för dem? Någon som vet?
 
Skulle det ha vänt tidigare om det inte var för religion? Om man lyssnar på motståndarnas argument måste man svara ja på det, faktiskt. Gud och vad som är heligt används nästan uteslutande som argument. Adam och Eva likaså. Religion håller tillbaka människor, utveckling och rättigheter. Som vanligt.

Men religion skapar gott också, eller?
Nja, gör det verkligen det? Och skapar det i så fall mer gott än ont? Välgörenhet till exempel, drivs det verkligen av religion eller drivs det av snälla människor? Ger Sverige, som är ett ganska sekuläriserat land, mindre till välgörenhet än religiösa länder som USA? Nej, tvärtom. Vi har långt bättre sociala skyddsnät än religiösa USA och tar hand om varandra mer.

Religion får goda människor att göra onda saker.

 

Pride suger. Jag tänker inte skriva någon lång text om varför jag tycker Pride suger.
Jag skrev det förra året, ingen idé att skriva igen.

Låt oss bara säga att jag inte gillar hur det firar fördomarna. Och hur det tydligen ska representera homosexuella.
Låt oss bara säga att de lika gärna kunde ha en parad med negrer som äter vattenmelon.
Och om du inte förstod den jämförelsen får du googla.

En kille förespråkade fri abort.

Jag är också för fri abort, men påpekade att adoption ofta är ett bättre alternativ.

Även om jag tycker vår överbefolkade värld redan har för många barn.

Han avfärdade adoption som ett vettigt alternativ.

 

Så ja, jag sa att ”fråga ett adopterat barn om hon vill leva eller hade föredragit att mamman genomfört abort”. Och då kom det. Det kanske dummaste argumentet jag sett. Någonsin. :p

 

shadow_of_life P25 från Pajala
det är en fråga som ingen kan svara på, ja menarm tänk om saker hade varit bättre om man inte blivit född? man kanske hade kommit till ett slags paradis eller nått? Adopterad eller inte så vet man inte hur alternativet hade sett ut

 

bleunt P23 från Gävle
Skitsnack. Klart adopterade barn kan svara på frågan om de vill leva eller inte. Sluta fåna dig. De flesta adopterade barn är glada över att leva, och hade inte föredragit att deras mamma genomgått abort i stället. Det är ett jätteenkelt svar på en jätteenkel fråga. Sen kan ju du sitta och påstå att abortfoster hamnar i ett paradis och använda det som argument om du vill, men det tror jag verkligen inte att du tänker göra.

 

shadow_of_life P25 från Pajala
det jag sa var att ingen vet hur det hade sett ut om det blivit det andra alternativet... eller du kanske vet? och visst vill alla som lever leva, annars hade man väl tagit sitt liv...

 

bleunt P23 från Gävle
Det du sa var att det kanske hade varit bättre om alla adopterade barn hade blivit aborterade i stället. Och om du inte inser hur dumt det låter kan jag förstå att du sa det.

 

shadow_of_life P25 från
nej, jag sa att det kanske hade varit bättre om man inte blivit född, man vet ju inte, och det gäller både adopterade och inte adopterade barn

 

bleunt P23 från
Ja, att inte bli född är liksom resultatet av abort... Så ja, det var vad du sa. Och du syftade, när du sa det, på adopterade barn efter att jag lagt fram adoption som ett alternativ till abort.

 

shadow_of_life P25 från
min dåliga formulering, jag menade iaf alla som är födda, vare sig det handlar om abort eller inte så vet man inte om det andra alternativet hade varit bättre... sen är ju frågan, ska man verkligen föda ett barn bara för att överge det? och strunta i att ta ansvar? är det rätt?

 

bleunt P23 från Gävle
Att du ändå använder idén att alla ofödda människor kanske hamnar i ett paradis som ett argument låter helt enkelt korkat. Hur du än vrider och vänder på det. Du kan tro det eller påpeka möjligheten, visst. Men när du använder det som ett argument blir det bara dumt. Och nu frågar du mig om det är bättre att föda ett barn som får växa upp hos adoptivföräldrar som älskar det eller om det är bättre att döda fostret... Då hänvisar jag dig än en gång till att ställa den frågan till ett adopterat barn. Så får vi se om det barnet tycker att dess liv är bortkastat och hellre ade blivit aborterat.

 

shadow_of_life P25 från Pajala
sant, jag är lika dum som alla religiösa när jag använder det som ett argument(ang paradis mm), det roliga i det hela är att du vill att jag ska fråga ett adoptivbarn som har haft turen att få kärleksfulla föräldrar, förnekar du att man kan hamna hos dåliga föräldrar? så enligt mig så kommer alla ofödda till ett paradis och enligt dig så kommer alla adoptivbarn till bra och kärleksfulla föräldrar? vi är nog lika korkade...

för den delen skulle jag vilja veta om du anser att spermier oxå har ett "liv"? i sådana fall e ju onani massmord...

 

bleunt P23 från Gävle
Jag förnekar inte att man kan hamna hos dåliga adoptivföräldrar. Men om du visste vad som krävdes för att bli adoptivföräldrar skulle du veta att man inte går igenom att den skiten om man inte verkligen verkligen vill ha ett adoptivbarn. Då finns det många fler dåliga biologiska föräldrar. Och om du tycker det är lika korkat att tro att dte finns bra adoptivföräldrar som att tro att aborterade foster kommer till något paradis, då är du bara läskig.

Angående spermier, definiera liv. Om du med liv menar något som kan dö, ja. Om du med liv menar mänskligt medvetande, nej. Inte för att jag ser hur det ens är relevant, jag är varken emot onani eller abort. Men du kanske tror att varenda spermie hamnar i ett paradis.

 

shadow_of_life P25 från Pajala
och som argument tog du upp en jämförelse där bara adoptivbarn som har det bra räknas...

 

bleunt P23 från Gävle
Ja, för adoptivbarn som har det bra är ju lika craaazy som ett paradis för aborterade foster...

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=794403

Tydligen. Om någon ens bryr sig. Bryr du dig? Jag bryr mig inte. Varför forska i det? För att "bota" det eller för att använda det som argument för homosexuellas rättigheter? Typ som om homosexuella nu ska kunna rättfärdiga sin läggning? Eller bara för att veta? När jag får frågan om jag tycker homosexualitet är medfött eller inte vet jag att den politiskt korrekta frågan är "medfött". Men jag vet inte om det är medfött eller om det beror på något annt. Och jag bryr mig inte. I en perfekt värld skulle ingen annan heller bry sig.

Roligt förresten hur man skriver bögar i stället för homosexuella män.
Varför inte skriva lebbar i stället för homosexuella kvinnor?

Tila Tequila (vilket jävla namn) påstår alltså att hon på egen hand fixade så att samkönade äkenskap nyligen fick genomslag i USA. Alltså, det är tack vare att hon hånglar med 10 olika tjejer på MTV som politiker började tänka att "hmm, kanske vi ska tillåta homosexuella att gifta sig ändå". Hon har sååå höga tankar om sig själv! Tidigare har hon sagt att hon inte vill sjunka till Paris Hiltons nivå. Alltså, whaaat? Du är Waaay Below Paris Hilton. Och DET är lågt!

Här är ett filmklipp om det, och anledningen att jag ens tar upp det och inte bara ignorerar sån här skit är poängen som kvinnan i klippet lägger fram. Nämligen att shower som A Shot At Love och personer som Tila är för homosexuella vad blackface var för svarta. Det är den bästa poängen jag hört på länge, för det stämmer så jävla bra! Det är liksom karikatyr och nedlåtande. Precis som Pride är, skildrar stereotypa bilder av en grupp och parodiserar det. Det ger en överdriven och dekadent bild av homosexuella, precis som målade negrer skildrade en fördummad och parodiserad bild av svarta som underhållning. Så jävla bra poäng, och så himla tragiskt att det är sant.

Tila Tequila och Pride stjälper gayrörelsen.

Om jag kliver på bussen, och det är massor av folk där.
Så jag måste sätta mig bredvid en kille.
Några hållplatser senare kliver över hälften av alla resenärer av.
Och massa platser bli lediga.
Om jag inte reser mig för att sätta mig bredvid en tom plats.
Utan jag sitter kvar bredvid killen, trots att det finns massa tomma platser.
Är jag gay då?

Jag tog hand om henne. Skötte henne. Gav henne mat och vatten. Fina presenter. Älskade henne. Vi pratade lite lätt med varandra. Hon brukade säga att hon var lycklig med mig. Jag brukade säga att jag älskade henne.

Så kom alla hjärtans dag.

"Har du givit någon choklad idag?", frågade hon mig under ett av våra samtal.
Jag tvekade någon sekund.

"Ja", ljög jag.
Kanske för att göra henne svartsjuk. För att testa känslorna.

Hon svarade, "det måste vara en mycket speciell pojke".
Och hela min värld rasade samman...

Hamstern tror jag är homosexuell.
Alla illusioner jag haft av en kärlek utöver det platoniska från hennes håll gick i den sekunden i kras. Som om hon virat taggtråd kring mitt hjärta och dragit ändarna åt olika håll. Hon tror jag är homosexuell. Har hon inte förstått något alls av vad som pågått mellan oss? Fattar hon inte... att jag älskar henne?

Tydligen är man antingen flicka eller bög om man spelar Hamsterz Life.
Jag vägrar ursäkta vem jag är och vilka spel jag väljer att spela!