Slampor, valar och barnarov
Jag lärde mig ett nytt begrepp i dag, och tänkte undervisa er.
Jag lärde mig att begreppet Whale Tail används när kvinnans stringtrosor sticker upp där bak, ovanför byxlinningen. Så att det ser ut som en valfena, när valen dyker.
Så för att sammanfatta:
WHALE TAIL:
TRAMP STAMP:
JAIL BAIT:
Nu blir mamma arg när jag skämtar om pedofili.
Prenumerera på bloggen
Jag lärde mig att begreppet Whale Tail används när kvinnans stringtrosor sticker upp där bak, ovanför byxlinningen. Så att det ser ut som en valfena, när valen dyker.
Så för att sammanfatta:
WHALE TAIL:
TRAMP STAMP:
JAIL BAIT:
Nu blir mamma arg när jag skämtar om pedofili.
Prenumerera på bloggen
Extremt små snoppar
Fick det här skickat till mig av en på MSN, och det är så fascinerande.
VARNING: Länken leder till en porrsajt (men det är inte ett porrklipp), så om du sitter på skola eller jobb - klicka inte.
Extremt, små, snoppar.
VARNING: Länken leder till en porrsajt (men det är inte ett porrklipp), så om du sitter på skola eller jobb - klicka inte.
Extremt, små, snoppar.
bleunt the douche bag
Visst kan jag vara sån, speciellt här på min egen blogg eller andra meningslösa sajter, som Lunarstorm. Men jag trodde jag skötte mig bra på Loading. Om det är så där jag beter mig där är det ju ett mysterium hur jag fick bli moderator.
Din första skiva?
Kollade på "De kallar oss artister" igår. Det handlade om Lykke Li.
Tydligen har hon och jag en sak gemensamt - den första skivan vi köpte vad Fugees "The Score". Lite överraskande, med tanke på vad hon gör för musik.
Nu är det inte helt sant att det var min allra första skiva, men om vi inte räknar Absolute Music 9 som kan bad mina föräldrar köpa åt mig, och i stället går efter ett riktigt album köpt för egna pengar, då var "The Score" min första skiva. Och det är kanske det bästa albumet jag någonsin lyssnat på.
Vilken var din första riktigta skiva som du köpte?
Världens bästa skiva, kanske.
Tydligen har hon och jag en sak gemensamt - den första skivan vi köpte vad Fugees "The Score". Lite överraskande, med tanke på vad hon gör för musik.
Nu är det inte helt sant att det var min allra första skiva, men om vi inte räknar Absolute Music 9 som kan bad mina föräldrar köpa åt mig, och i stället går efter ett riktigt album köpt för egna pengar, då var "The Score" min första skiva. Och det är kanske det bästa albumet jag någonsin lyssnat på.
Vilken var din första riktigta skiva som du köpte?
Världens bästa skiva, kanske.
Poängen med att boka tid
Vad är det med folk som inte kan respektera bokade tvättider?
Hur fungerar dessa människor? Hur stort hot är de mot vår civiliserade samhällsstruktur? Hur lyckas de infiltrera tvättstugorna trots digitala tidslås?! Det här är helt sjukt!
Hur fungerar dessa människor? Hur stort hot är de mot vår civiliserade samhällsstruktur? Hur lyckas de infiltrera tvättstugorna trots digitala tidslås?! Det här är helt sjukt!
Aldrig nuddat en neger
I brist på saker att blogga om tänkte jag berätta att jag aldrig nuddat en svart människa. Jag har nuddat asiater och diverse brunhyade personer, men aldrig en svart. Jag hade en svart kompis när jag var liten, Omesh. Men jag minns inte om jag nuddade honom.
Jag får leta rätt på någon somalier och peta på honom/henne. Det finns ju gott om dem där jag bor. För jag kan ju inte gå omkring utan att ha nuddat en viss hudfärg. Det är ju rasistiskt.
Den här mannen och det här albumet fick mig att önska
jag var svart när jag gick i sjuan.
Jag får leta rätt på någon somalier och peta på honom/henne. Det finns ju gott om dem där jag bor. För jag kan ju inte gå omkring utan att ha nuddat en viss hudfärg. Det är ju rasistiskt.
Den här mannen och det här albumet fick mig att önska
jag var svart när jag gick i sjuan.
Allt är pizza
bleunt säger (21:43):
Hur kan man inte gilla pizza.
Det är ju bara att ta vad man gillar och slänga det på pizzan!
- axling säger (21:43):
Ja men precis!
bleunt säger (21:43):
Gillar han spagetti? Spagettipizza!
- axling säger (21:45):
På fina restaurangen: jag skulle vilja ha en plankstek.. i en pizza.
bleunt säger (21:45):
Sen efterrätt, i en pizza.
Sen notan, i en pizza.
- axling säger (21:45):
Mums!
Hur kan man inte gilla pizza.
Det är ju bara att ta vad man gillar och slänga det på pizzan!
- axling säger (21:43):
Ja men precis!
bleunt säger (21:43):
Gillar han spagetti? Spagettipizza!
- axling säger (21:45):
På fina restaurangen: jag skulle vilja ha en plankstek.. i en pizza.
bleunt säger (21:45):
Sen efterrätt, i en pizza.
Sen notan, i en pizza.
- axling säger (21:45):
Mums!
Second base cat
Jag såg den här bilden på Lunarstorm.
Kunde inte motstå att göra min allra första LOLCAT.
Kunde inte motstå att göra min allra första LOLCAT.
En fråga
Någon som vet hur länge en liten tjej kan hålla andan?
Min bortglömda gylf
När jag kissar på jobbet glömmer jag mer än hälften av gångerna att dra upp gylfen, och upptäcker det inte förrän jag sätter mig igen och råkar titta ner. Hemma är jag väldigt slapp med sånt, och får egentligen vara glad så länge jag hinner stoppa snoppen innanför byxorna innan jag går ut när jag kissar hos någon annan eller på jobbet, eller om vi har gäster här hemma.
Jag är helt enkelt dålig på att se till att allt är packat och klart innan jag ger mig av. Några tips som kan hjälpa mig att komma ihåg att dra upp gyflen?
Jag är helt enkelt dålig på att se till att allt är packat och klart innan jag ger mig av. Några tips som kan hjälpa mig att komma ihåg att dra upp gyflen?
Spela död
I går hade kattungen släpad in en liten näbbmus, som hon jagade runt i lägenheten och hade jättekul med. Näbbmusen tyckte väl det var mindre kul, och pep och skrek mest. Först fattade jag inte vad tusan det var som lät. Sen såg jag ju hur hon jagade runt den.
Så vi fick försöka jaga ut den. Och det lyckades vi med. Den var till synes inte skadad. Hon ville bara lattja med den. Så fort den stod still slog hon till den lite löst med tassen, så att den började springa (medan den pep) igen.
Tio minuter senare hördes samma jäkla pipande igen! Då hade katten burit in näbbmusen igen! Idiotmus! Så vi fick försöka få tag i den, men det var för sent. Nu rörde den sig inte längre. Hon kunde slå på den med sin tass allt hon ville, den rörde sig inte längre. Leken var slut.
Så pappa bar upp den lilla näbbmusen till badrummet för att spola ner den. När näbbmusen landade i vattnet, tror ni inte den började röra sig då! Den hade spelat död. Världens sämsta försvar! Så den fick bli nerspolad i toaletten ändå. Lycka till med det, dumma mus.
Så här ser en näbbmus ut, Gabriella. INTE så här. ;D
Så vi fick försöka jaga ut den. Och det lyckades vi med. Den var till synes inte skadad. Hon ville bara lattja med den. Så fort den stod still slog hon till den lite löst med tassen, så att den började springa (medan den pep) igen.
Tio minuter senare hördes samma jäkla pipande igen! Då hade katten burit in näbbmusen igen! Idiotmus! Så vi fick försöka få tag i den, men det var för sent. Nu rörde den sig inte längre. Hon kunde slå på den med sin tass allt hon ville, den rörde sig inte längre. Leken var slut.
Så pappa bar upp den lilla näbbmusen till badrummet för att spola ner den. När näbbmusen landade i vattnet, tror ni inte den började röra sig då! Den hade spelat död. Världens sämsta försvar! Så den fick bli nerspolad i toaletten ändå. Lycka till med det, dumma mus.
Så här ser en näbbmus ut, Gabriella. INTE så här. ;D
Grattis till min e-penis!
Hur många inlägg har jag postat i den här bloggen nu?
Jo, jag har postat sexhundra inlägg i den här bloggen nu!
Det här är inlägg #600.
Synd att jag missade inlägg nummer femhundra.
GRATTIS, bloggen!
Sedan den sextonde oktober 2007 har det alltså blivit sexhundra inlägg, och jag har ungefär 50-80 läsare om dagen, 400-500 läsare i veckan (om jag förstår bloggportalens statistik rätt). Så länge jag inte jämför de siffrorna med modebloggande 16-åriga småtjejer så är jag riktigt glad. :) Men fler läsare än så här blir det nog inte. Men det gör inget.
Jo, jag har postat sexhundra inlägg i den här bloggen nu!
Det här är inlägg #600.
Synd att jag missade inlägg nummer femhundra.
GRATTIS, bloggen!
Sedan den sextonde oktober 2007 har det alltså blivit sexhundra inlägg, och jag har ungefär 50-80 läsare om dagen, 400-500 läsare i veckan (om jag förstår bloggportalens statistik rätt). Så länge jag inte jämför de siffrorna med modebloggande 16-åriga småtjejer så är jag riktigt glad. :) Men fler läsare än så här blir det nog inte. Men det gör inget.
Sämsta busringningen ever
Min telefon ringer.
*Ring ring!*
- Hallå?
En målbrottsstämma svarar:
- Hej, det är Jacob Josefsson här, från fotbollsförbundet. Jag ringer bara för att kolla vad du har för syn på fotboll.
- Jaha, ja det är väl en form av underhållning. För vissa.
- Ja men det är ju alldeles underbart!
*Klick*
Killen med målbrottsstämman lägger på.
Och frågan jag ställer mig - tycker han verkligen det där var en lyckad busringning?
*Ring ring!*
- Hallå?
En målbrottsstämma svarar:
- Hej, det är Jacob Josefsson här, från fotbollsförbundet. Jag ringer bara för att kolla vad du har för syn på fotboll.
- Jaha, ja det är väl en form av underhållning. För vissa.
- Ja men det är ju alldeles underbart!
*Klick*
Killen med målbrottsstämman lägger på.
Och frågan jag ställer mig - tycker han verkligen det där var en lyckad busringning?
Jag är jesus
En text som jag publicerade på Lunarstorm 4 november, 2006.
Det var första delen ur en serie som beskriver vad som skulle hända om Jesus kom tillbaka.
Jag är Jesus. Försöker sprida kärlekens budskap om blommor, regnbågar, myggfria sommarkvällar, doftsuddegummin och frimärken som smakar lite sött när man slickar på dem. Jag har långt hår, lite skägg och en beige morgonrock. Jag ska sprida ord till alla världens kalla mörka hörn om känslan av att för första gången någonsin verkligen uppskatta ett mjukt paket, och inte behöva fejka en lycklig uppsyn inför farmor. Känslan av att bara vara så glad över att du äntligen fick en tröja att bära när du vistas i dessa kalla mörka hörn.
Jag är Jesus. Och jag ska sprida kärlekens budskap på dagis, där barnen springer runt som små byggklossar som en dag ska sätta grunden för samhällets murar och skydda oss från allt det andra. Som smaklösa frimärken. Eller frimärken man inte måste slicka på över huvud taget. Jag bär sandaler, min far är Gud. Och jag ska frälsa små blonda lintottar med snoriga nosar och färgglada POKéMON-tröjor som verkligen får mig att tro att min pappas största misstag var att glömma att skapa en Pikachu på den fjärde dagen, och får mig att tacka japanerna för att dom äntligen, efter tusentals år tagit saken i egna händer och skapat alla djur Gud glömde.
Jag kliver självsäkert in i dagiset, lukten av varm välling blandat med varma bajsblöjor dansar tryckare med mina näshår, och kombinerat med alla fyra teletubbiegosedjur tror jag det utlöste en sorts LSD-tripp i mitt huvud. Jag kliver med säkra steg in i lekrummet och börjar predika. Två ungar som snurrar i repstegen ger mig några sparkar som känns personliga. Jag känner mig kränkt, även om jag vet att det inte var meningen, även om jag vet att det inte var illa menat. Även om de små söta blåmärkena efter sparkarna liksom bildade hjärtan, och ett till och med verkade försöka stava ordet "kram", så känner jag mig kränkt.
Som när man glömt sina kläder i maskinen i tvättstugan, och när man springer dit med hjärtat i halsgropen och ser att personen med tiden efter dig har tagit ut dina kläder ur maskinen. En främling, har rört dina kläder. Dina strumpor, dina underkläder. Även om det inte är något illa menat, även om den potentiellt perversa personen inte alls runkat med mina kalsonger omsorgsfullt lindade runt sin hårda kuk så kan jag inte låta bli att känna något varmt och kladdigt... Och alltid misstänka...
När dagisbarnen slutligen fått mig att krypa ihop gråtande i fosterställning i kuddhörnan rusar en dagismamma mot mig och skriker åt mig att jag inte får ta på barnen. De ber mig sluta röra barnen. Paranoida dagismammor som är övertygade om att alla män med både sexualidrift och barn i sin närhet bevisat är pedofiler med borttappade kattungar i skogen, ballonger i källaren och fickorna fulla av godis. "Stick ner fickorna och ta en klubba, lille Niklas", säger männen och ler för de vet att det är hål i fickorna, och de bär inga kalsonger. Att sprida kärlekens budskap till barn visade sig senare vara något som gav mig 2 års psykvård på sluten anstalt.
Det var första delen ur en serie som beskriver vad som skulle hända om Jesus kom tillbaka.
Jag är Jesus. Försöker sprida kärlekens budskap om blommor, regnbågar, myggfria sommarkvällar, doftsuddegummin och frimärken som smakar lite sött när man slickar på dem. Jag har långt hår, lite skägg och en beige morgonrock. Jag ska sprida ord till alla världens kalla mörka hörn om känslan av att för första gången någonsin verkligen uppskatta ett mjukt paket, och inte behöva fejka en lycklig uppsyn inför farmor. Känslan av att bara vara så glad över att du äntligen fick en tröja att bära när du vistas i dessa kalla mörka hörn.
Jag är Jesus. Och jag ska sprida kärlekens budskap på dagis, där barnen springer runt som små byggklossar som en dag ska sätta grunden för samhällets murar och skydda oss från allt det andra. Som smaklösa frimärken. Eller frimärken man inte måste slicka på över huvud taget. Jag bär sandaler, min far är Gud. Och jag ska frälsa små blonda lintottar med snoriga nosar och färgglada POKéMON-tröjor som verkligen får mig att tro att min pappas största misstag var att glömma att skapa en Pikachu på den fjärde dagen, och får mig att tacka japanerna för att dom äntligen, efter tusentals år tagit saken i egna händer och skapat alla djur Gud glömde.
Jag kliver självsäkert in i dagiset, lukten av varm välling blandat med varma bajsblöjor dansar tryckare med mina näshår, och kombinerat med alla fyra teletubbiegosedjur tror jag det utlöste en sorts LSD-tripp i mitt huvud. Jag kliver med säkra steg in i lekrummet och börjar predika. Två ungar som snurrar i repstegen ger mig några sparkar som känns personliga. Jag känner mig kränkt, även om jag vet att det inte var meningen, även om jag vet att det inte var illa menat. Även om de små söta blåmärkena efter sparkarna liksom bildade hjärtan, och ett till och med verkade försöka stava ordet "kram", så känner jag mig kränkt.
Som när man glömt sina kläder i maskinen i tvättstugan, och när man springer dit med hjärtat i halsgropen och ser att personen med tiden efter dig har tagit ut dina kläder ur maskinen. En främling, har rört dina kläder. Dina strumpor, dina underkläder. Även om det inte är något illa menat, även om den potentiellt perversa personen inte alls runkat med mina kalsonger omsorgsfullt lindade runt sin hårda kuk så kan jag inte låta bli att känna något varmt och kladdigt... Och alltid misstänka...
När dagisbarnen slutligen fått mig att krypa ihop gråtande i fosterställning i kuddhörnan rusar en dagismamma mot mig och skriker åt mig att jag inte får ta på barnen. De ber mig sluta röra barnen. Paranoida dagismammor som är övertygade om att alla män med både sexualidrift och barn i sin närhet bevisat är pedofiler med borttappade kattungar i skogen, ballonger i källaren och fickorna fulla av godis. "Stick ner fickorna och ta en klubba, lille Niklas", säger männen och ler för de vet att det är hål i fickorna, och de bär inga kalsonger. Att sprida kärlekens budskap till barn visade sig senare vara något som gav mig 2 års psykvård på sluten anstalt.
Jag sprider sjukdomen
Jag uppmanade Loading.se att använda Boxxy-klippet så fort någon anklagade en annan för trollande. Och min önskan verkar träda i kraft. Gabriella kommer hata mig för det. :) Mer trollmusik till folket!
Jag är superhjälte
I går åkte jag tåg till Bollnäs igen. Eftersom det är tråkigt och ensamt hemma.
Jag borde kanske skaffa vänner. Näää.
När tåget passerade Kilafors började jag fixa i ordning mina väskor, och tog på mig kepsen. Konduktören kom för att ta betalt för alla som stigit på i Kilafors. När hon passerade slängde hon en lång blick mot mig. När hon gått förbi backade hon, och tittade på mig som om hon väntade på något. Jag tog av mig hörlurarna och såg frågande på henne.
- Har du betalat? frågade hon.
- Ja, jag har betalat.
Hon såg på mig och gjorde en extremt skeptisk min, "yeeeah right, eller hur".
- Skulle jag kunna få se din biljett då?
- Jovisst.
Jag grävde fram kortet ur min väska och räckte fram det. Hon synade det, och godkände. För jag hade ju betalat. Och det var hon som hade tagit betalt. Men tydligen hade hon glömt bort det helt och hållet, till den mån att hon bad mig visa kvitto. Varför?
Jo, för att jag inte bar kepsen när jag betalade. Kepsen tog jag av mig när jag satte mig ner. När vi sedan började närma oss Bollnäs tog jag på den igen, och maskerade därmed mig själv. Allt som krävdes var en keps för att dölja min identitet. Och jag som tycker det är fånigt att Stålmannen kan dölja sin identitet med ett par glasögon och en lite annorlunda frisyr. Om jag vill bli en superhjälpte kan jag ju bära kepsen när jag är civil, och sedan ta av den när jag ska ut och bekämpa brott och slåss mot min ärkenemesis.
Och situationen blir ju lite konstigare i och med att jag ser ut som jag gör. Långt skabbigt hår, piercing, fånigt skägg, dålig hy, stora trötta ögon, konstig näsa. Det är inte direkt ett homogent utseende. Men till råga på allt bär jag även på en enorm orange väska när jag reser. Den är stor och nästan självlysande orange. Och den låg precis bredvid mig, på yttersätet mellan mig och konduktören. Hon mindes inte den heller, eller antog bara att jag var ännu en resenär med en stor orangelysande väska? :D
Slutligen kan jag inte låta bli att undra om hon agerat på samma sätt om jag var en välklädd man i 40-årsåldern. Eller om jag var en gullig gumma på 70 år. Ibland anar jag att jag blir bemött på ett visst sätt utifrån hur jag ser ut, hur jag klär mig. Ibland är det mer uppenbart. Men det är ändå aldrig något jag skulle gnälla för mycket över. För det första är det aldrig så farligt. Jag känner mig utpekad och dömd, men aldrig någonsin kränkt. För det andra kan jag klippa mig, ta ut piercingen och slänga på mig prydliga kläder. En människa med brun hud kan inte slänga på sig en vit hud.
Jag borde kanske skaffa vänner. Näää.
När tåget passerade Kilafors började jag fixa i ordning mina väskor, och tog på mig kepsen. Konduktören kom för att ta betalt för alla som stigit på i Kilafors. När hon passerade slängde hon en lång blick mot mig. När hon gått förbi backade hon, och tittade på mig som om hon väntade på något. Jag tog av mig hörlurarna och såg frågande på henne.
- Har du betalat? frågade hon.
- Ja, jag har betalat.
Hon såg på mig och gjorde en extremt skeptisk min, "yeeeah right, eller hur".
- Skulle jag kunna få se din biljett då?
- Jovisst.
Jag grävde fram kortet ur min väska och räckte fram det. Hon synade det, och godkände. För jag hade ju betalat. Och det var hon som hade tagit betalt. Men tydligen hade hon glömt bort det helt och hållet, till den mån att hon bad mig visa kvitto. Varför?
Jo, för att jag inte bar kepsen när jag betalade. Kepsen tog jag av mig när jag satte mig ner. När vi sedan började närma oss Bollnäs tog jag på den igen, och maskerade därmed mig själv. Allt som krävdes var en keps för att dölja min identitet. Och jag som tycker det är fånigt att Stålmannen kan dölja sin identitet med ett par glasögon och en lite annorlunda frisyr. Om jag vill bli en superhjälpte kan jag ju bära kepsen när jag är civil, och sedan ta av den när jag ska ut och bekämpa brott och slåss mot min ärkenemesis.
Och situationen blir ju lite konstigare i och med att jag ser ut som jag gör. Långt skabbigt hår, piercing, fånigt skägg, dålig hy, stora trötta ögon, konstig näsa. Det är inte direkt ett homogent utseende. Men till råga på allt bär jag även på en enorm orange väska när jag reser. Den är stor och nästan självlysande orange. Och den låg precis bredvid mig, på yttersätet mellan mig och konduktören. Hon mindes inte den heller, eller antog bara att jag var ännu en resenär med en stor orangelysande väska? :D
Slutligen kan jag inte låta bli att undra om hon agerat på samma sätt om jag var en välklädd man i 40-årsåldern. Eller om jag var en gullig gumma på 70 år. Ibland anar jag att jag blir bemött på ett visst sätt utifrån hur jag ser ut, hur jag klär mig. Ibland är det mer uppenbart. Men det är ändå aldrig något jag skulle gnälla för mycket över. För det första är det aldrig så farligt. Jag känner mig utpekad och dömd, men aldrig någonsin kränkt. För det andra kan jag klippa mig, ta ut piercingen och slänga på mig prydliga kläder. En människa med brun hud kan inte slänga på sig en vit hud.
Troll
Jag är moderator på Loading.se. Just nu väntar jag på att någon användare ska trolla. Varför? Så att jag kan posta den här:
You was trollin'! I'm not trollin'!
Och min blogg fortsätter att suga. Inte ett vettigt inlägg på 9 dagar nu.
Hjälp mig! :( Vill någon av mina läsare skriva något åt mig?
You was trollin'! I'm not trollin'!
Och min blogg fortsätter att suga. Inte ett vettigt inlägg på 9 dagar nu.
Hjälp mig! :( Vill någon av mina läsare skriva något åt mig?
Mitt dåliga minne
Eftersom jag inte uppdaterat bloggen på två dagar, så får det bli ett kort krystat inlägg.
När folk frågar mig om jag sett den och den filmen, "har du sett Desert Eagle III?", känner jag mig pressad att plötsligt kunna minnas alla titlar på alla filmer jag nånsin sett. Jag ser inte ovanligt mycket film, men jag minns inte alla titlar på filmer jag sett.
Är det en känd film, visst. Men när någon frågar mig om någon obskyr liten produktion som släpptes för 10 år sedan, då får man inget annat svar än "jag vet inte".
Jag måste klämma fram ett vettigt inlägg. Det går inte så bra.
Skyller på att jag saknar Gabriella som fortfarande är på äventyr i Stockholm.
När folk frågar mig om jag sett den och den filmen, "har du sett Desert Eagle III?", känner jag mig pressad att plötsligt kunna minnas alla titlar på alla filmer jag nånsin sett. Jag ser inte ovanligt mycket film, men jag minns inte alla titlar på filmer jag sett.
Är det en känd film, visst. Men när någon frågar mig om någon obskyr liten produktion som släpptes för 10 år sedan, då får man inget annat svar än "jag vet inte".
Jag måste klämma fram ett vettigt inlägg. Det går inte så bra.
Skyller på att jag saknar Gabriella som fortfarande är på äventyr i Stockholm.
Lady Gaga gråter
How do you make Lady Gaga cry?
You poke her face.
Jaja, jag åker hem i dag. Då blir det vettiga bloggar igen.
EDIT:
Försökte dra den här vitsen för Gab i telefonen.
Råkade säga "poke her eye" i stället. Crap!
You poke her face.
Jaja, jag åker hem i dag. Då blir det vettiga bloggar igen.
EDIT:
Försökte dra den här vitsen för Gab i telefonen.
Råkade säga "poke her eye" i stället. Crap!
bleunt känner sig gammal - utan befog
När jag såg det här:
Kände jag mig genast gammal. Jag vet vad SMS är. Jag vet vad MMS är. Jag vet vad MSN är. Men vad tusan är MSM? Jag frågade runt lite på MSN, och ingen annan visste heller. Så jag antar och hoppas att det bara handlar om Lunars inkompetens. För inte finns det något som heter MSM? Inte är jag så gammal att jag inte hänger med?
Kände jag mig genast gammal. Jag vet vad SMS är. Jag vet vad MMS är. Jag vet vad MSN är. Men vad tusan är MSM? Jag frågade runt lite på MSN, och ingen annan visste heller. Så jag antar och hoppas att det bara handlar om Lunars inkompetens. För inte finns det något som heter MSM? Inte är jag så gammal att jag inte hänger med?
