bleunt - för ditt eget bästa

Jag har äntligen börjat spela Apollo Justice, och det är oväntat porrigt. Sådär lolitaporrigt, som japanerna är världsbäst på. Redan i andra kapitlet börjar det handla om en 15-årig flickas försvunna trosor. Någon har stulit dem. Och det pratas väldigt mycket om flicktrosorna. När man hittar dem frågar Apollo om hon tänker sätta på sig dem direkt på plats. Hmm.

Nu gäller det bara att lista ut vem som stal dem.
Jag misstänker den äckliga läkaren som klämmer med handen i luften och håller upp stetoskopet medan han pratar snusk med den 15-åriga flickan. Han vill leka doktor med henne...
Gubbsnusk i sitt ässe. Är 15 byxmyndigt i Japan?



How're you, Miss Trucy? Got any places you'd like... examined? Eh heh...

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2204&a=778953&rss=554

Svensk filmindustri ska få 100 miljoner kronor så att de ska kunna skapa biosuccéer. För det är vad som fattats, pengar. Av alla svenska filmer som går upp under ett år är det typ en eller två som går i vinst. Resten går back. Så nu kastar man mer pengar på industrin så att det ska göras bättre filmer. Man får alltså pengar för att man gjort ett skräpigt jobb.

Men bleunt, det är ju för kulturen! Vad har du emot kultur?
Jag älskar kultur. Men svensk film suger, och det beror inte på att produktionsbudgeterna är för små.

Ge de här 100 miljonerna till musiken eller varför inte spelindustrin i stället.
De två områdena inom kulturen kan iaf konkurrera internationellt och gå med vinst.
Titta på spelindustrin, den är enorm. Den växer konstant. Dags att regeringen satsar på det, kanske?

Svenska spelutvecklare som Dice, Starbreeze, Avalanche och Grin har de senaste åren haft fantastiska framgångar med spel som Darkness, Ghost Recon och Battlefield, och kommer med spännande titlar som Just Cause 2, Bionic Commando och Mirror's Edge. Vad har svensk film åstadkommit eller kommer åstadkomma? Ge pengarna till spelutvecklarna, för de har FÖRTJÄNAT det.

De kommer inte kasta bort det på fåniga komedier om gifta par som är otrogna med varandra under middagar.
Eller slösa bort det på dåliga polisfilmer eller klyschiga romantiska draman i skärgårdar.

Känns det inte lite orättvist?

Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!!



Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!!



Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!! (och actionmusche á la Magnum)



Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!!



Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!!



Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!!



Ho-ho-ho-ho-ho-ho-HOCKEYFRILLA!!



HOCKEYFRILLA!!!

Storyn är den, att jag köpte en USB-adapter som jag trodde skulle fixa Wi-fi. Men jag var osäker, och frågade i ett forum på Loading.se (en spelsajt där jag hänger mycket). Oskar Skog, skribent för min favorittidning LEVEL, talar om för mig att sånt skräp ska jag inte hålla på med, och att han i stället skickar ett redig USB-adapter till mig som garanterat funkar utan problem.

Så jag går och lämnar tillbaka den jag köpt och tjänar 500kr, vilket typ två veckors mat för en fattig student. :p Och så får jag en fin liten USB-grej från Oskar, helt gratis. Bara för att Loading är Sveriges snällaste community, där medlemmarna ibland ger varandra gratis saker. Och då skrev jag den här bloggen där:


För att Oskar är världens snällaste Skog.
Även om han glömde att skicka. Två gånger.
Men den som väntar på något gott, tack! :x



Så nu kan nu spöa skiten ut mig online om ni så önskar.
Mario Kart FC: 3050-8477-1688

Bring it on!

Här på Loading blir man ständigt inspirerad att vara sådär snäll, med snällt folk som Oskar, Hurvilo, Parantes och till och med Aunty. Jag vill också vara snäll, och ska tänka ut något.

SVT kallar tv-spel för dataspel. De säger inte ens datorspel. Det är ju också sött på sätt och vis.
Lite som när ett barn har svårt att skilja mellan hare och kanin.

Times Magazine listar ju som bekant varje år världens 100 mest inflytelserika personer. I år gick förstaplatsen till ingen mindre än Shigeru Miyamoto, och man kan ju ana att Wii- och DS-framgångarna kan ha något med saken att göra.

Medan gamers kanske ser det som en bekräftelse för spel som en väsentlig del av kultur, är Stephen Colbert rosenrasande och besviken. Alltid dessa asiater.

GTA IV har gått om Ocarina of Time på Gamerankings.
Det tog 10 år innan ett spel fick högre snittbetyg av kritiker än Ocarina of Time fick.
Och jag gråter! Jag deppar. Jag ligger i fosterställning kall och naken på badrumsgolvet och upprepar orden "vart är världen på väg?" om och om igen. Men jag försöker bita ihop, och se det som en positiv sak för spel. Men det är svårt.



Jag önskar bara att de kunde slå ihop snittbetygen för de olika versionerna av spel när de är så gott som identiska.

Man pratade GTA IV på både SVT och TV4 alldeles nyss. Båda kanalerna hade även en varsin recensent på plats för att hylla spelet. TV4 var först ut 07:40. Recensenten från Aftonbladet undvek uppenbarligen att lägga fokus på våldet och pratade i stället om story och detaljrikedom. Den blonda kvinnan bestämde sig efter bara ett par minuter för att konfrontera och ställde en direkt fråga om våldet i spelet och kombinerat med den realistiska grafiken beskrev hon det som "läbbigt".
Recensenten höll med, spelet har ett upplägg som kretsar kring det kriminella, men påstod att det är att jämföra med film. Blondinens manliga kollega hoppade in och menade att man inte kan jämföra med film, eftersom man i TV-spel själv utför handlingarna medan man i film är passiv åskådare. Tydligen är det mer acceptabelt att ett medium som inte är interaktivt innehåller våld.

07:50, jag knäpper över till SVT.
Samma gamla recensent som alltid. Vet inte om jag gillar honom.
Han kör samma taktik som TV4-recensenten från Aftonbladet. Undviker att hänvisa direkt till våldet, utan håller sig mer till story och stadens detaljrikedom. Kvinnan han pratar med bestämmer sig likt TV4-blondinen att efter bara ett par minuter konfrontera våldet. Recensenten drar paralleller till att se på Scarface. Han tar också upp Spitzer-skandalen, och avbryts av kvinnan med ett surt "ja, men det var Han det...". Recensenten sätter sitt betyg, inslaget är slut.

Och än en gång har en spelrecensent fått försvara ett spel och rättfärdiga våldsinslag i en kriminell story på ett sätt jag aldrig någonsin sett en filmrecensent bli tvingad att göra.

Är det verkligen som TV4-blondinens kollega menar, att det är det interaktiva som gör att kritiken riktas mot spel men inte mot film? Eller är det helt enkelt bara så att spel fortfarande ses som en underhållningsform för barn och ungdomar? Vad tror du?